Tonåring
Tänkte berätta lite om en av mina hundar, varg Mary. Hon blir två år i mars & är helt klart en riktig tonårsslyngla.
Mer korrekt benämt, hon befinner sig i den psykiska könsmognaden.
Det är ju så med våra kära hundar att det vi människor avverkar på 17-18 år, hinner hunden med på ganska precis 2 år.
I mina ögon den mest jobbiga åldern såväl för hund som för hundägare.
Mary som i grunden är en supertrevlig & vettig hund, har den senaste veckan kommit på att hon kanske skulle försöka klättra lite i rang i flocken, det visar sig att hon nästan letar anledningar att vakta en pinne eller sin redan tomma matskål. Den hon moppsar mot är främst Jossan, en snart 5-årig Golden tik, cool, juste & ganska ranghög.
Här om dagen tänkte Mary slänga sig på stackars Jossan som bara råkade pasera dennes tomma matskål.
Jag stod i närheten & fick tag på Mary i språnget, & skällde ut henne ordentligt.
En mycket spak Mary dröp därifrån. Jossan såg mest häpen ut...
Vad betyder detta då, är det så att Mary nu kommer att för alltid bete sig som en idiot mot andra hundar?
Bör jag hålla henne från Jossan?
Nej nej, allt detta är helt klart övergående, hon är just nu ganska "lost" i sig själv (vilken tonåring är inte det) & inser inte sina & andras gränser.
Det viktiga nu är att vara tydlig med henne, säga ifrån om dumheter & uppmuntra allt det som är bra & framför allt ge henne mycket kärlek i största allmänhet.
Sen är det toppen med de andra vuxna, trygga & signalsäkra hundarna.
De hanterar slyngelhundar med ett upphöjt lugn, de är oftast rätt toleranta men kan oxå riva i om det behövs.
De är helt enkelt goda förebilder!
Det finnns en massa andra exempel på hur hundar i denna ålder kan bete sig.
Bli riktigt olydiga, sticka i skogen, bli rädda för saker det tidigare aldrig reagerat på, försöka klättra i rang mot oss som hundägare mm mm.
Jag vill berätta om detta då jag vet att många hundägare blir rejät oroliga & fundersamma över sin hund i denna ålder. Men som jag sagt tröstande till många av mina valpköpare & kursdeltagare under årens lopp, det går över!
Vid drygt 2-års ålder vänder det, sen blir ens kära hund bara bättre & bättre & allt det arbete man lagt ner under hela hundens uppväxt, det får man belöning för i råge!
Haft en bra eftermiddag med min familj hos pappa & firat honom på farsdag.
Ätit smörgåstårta i stora lass, trevligt en söndag i November!
Susanne
Mer korrekt benämt, hon befinner sig i den psykiska könsmognaden.
Det är ju så med våra kära hundar att det vi människor avverkar på 17-18 år, hinner hunden med på ganska precis 2 år.
I mina ögon den mest jobbiga åldern såväl för hund som för hundägare.
Mary som i grunden är en supertrevlig & vettig hund, har den senaste veckan kommit på att hon kanske skulle försöka klättra lite i rang i flocken, det visar sig att hon nästan letar anledningar att vakta en pinne eller sin redan tomma matskål. Den hon moppsar mot är främst Jossan, en snart 5-årig Golden tik, cool, juste & ganska ranghög.
Här om dagen tänkte Mary slänga sig på stackars Jossan som bara råkade pasera dennes tomma matskål.
Jag stod i närheten & fick tag på Mary i språnget, & skällde ut henne ordentligt.
En mycket spak Mary dröp därifrån. Jossan såg mest häpen ut...
Vad betyder detta då, är det så att Mary nu kommer att för alltid bete sig som en idiot mot andra hundar?
Bör jag hålla henne från Jossan?
Nej nej, allt detta är helt klart övergående, hon är just nu ganska "lost" i sig själv (vilken tonåring är inte det) & inser inte sina & andras gränser.
Det viktiga nu är att vara tydlig med henne, säga ifrån om dumheter & uppmuntra allt det som är bra & framför allt ge henne mycket kärlek i största allmänhet.
Sen är det toppen med de andra vuxna, trygga & signalsäkra hundarna.
De hanterar slyngelhundar med ett upphöjt lugn, de är oftast rätt toleranta men kan oxå riva i om det behövs.
De är helt enkelt goda förebilder!
Det finnns en massa andra exempel på hur hundar i denna ålder kan bete sig.
Bli riktigt olydiga, sticka i skogen, bli rädda för saker det tidigare aldrig reagerat på, försöka klättra i rang mot oss som hundägare mm mm.
Jag vill berätta om detta då jag vet att många hundägare blir rejät oroliga & fundersamma över sin hund i denna ålder. Men som jag sagt tröstande till många av mina valpköpare & kursdeltagare under årens lopp, det går över!
Vid drygt 2-års ålder vänder det, sen blir ens kära hund bara bättre & bättre & allt det arbete man lagt ner under hela hundens uppväxt, det får man belöning för i råge!
Haft en bra eftermiddag med min familj hos pappa & firat honom på farsdag.
Ätit smörgåstårta i stora lass, trevligt en söndag i November!
Susanne
Kommentarer
Postat av: Nisse
Hejsan!
Tänk vad jag lär mig av din Blogg. Jag skickade länken till flera kompisar som har och gillar djur. Jag tycker du borde göra det här i ett större hundforum så att flera får ta del av det du skriver!
kram nisse
Postat av: Pia
Jag kan intyga att tonårsfasoner försvinner. Min hund var ett litet monster strax före två årsålder. Bet sönder massor inomhus, jagade rådjur m.m.
Efter två år har det alldrig varit några bekymmer utan hon är en mycket bra och fin hund!
Pia
Trackback
